En båt värd ett par miljoner stals under den tidiga fredagsmorgonen. En timme efter stölden kunde polisen gripa två tjuvar. Det var efter att polisen tagit emot ett samtal vid tretiden på morgonen som jakten började. En båt som stod på en trailer hade blivit stulen i Yngsjö.

Båten, som var av märket Baja 35 outlaw, betingar ett värde på runt två miljoner kronor. Efter att polisen fått uppgifter om var båten tagit vägen såg de ekipaget på väg 11 utanför Veberöd.

Efter att ha följt efter en bit kunde de stanna de båda båttjuvarna och gripa dem. Då hade det hunnit gå cirka en timme sen själva stölden inträffade. Båda männen är i trettioårsåldern och kommer från Skåne.

Meriterade skulptören Staffan Nihlén ställer under en dryg månad ut på Galleri Havslust i Yngsjö. Skulpturer i marmor är hans signum.

Skulpturer i marmor är hans signum. såväl Isaac Grünewalds Konstskola som Kungliga Konstakademien, har gjort offentliga utsmyckningar på många platser i Sverige, däribland Lund, Malmö, Göteborg och Kristianstad. Några av hans verk finns också på Skissernas Museum i Lund, Malmö Konstmuseum och Regionmuseet i Kristianstad.

Till Yngsjö kommer Nihlén med skulpturer, måleri och färgetsningar. Vernissage på söndag klockan 12, därefter pågår utställningen till 28 augusti.

Källa: Kristianstadsbladet.se

Måndagen den 25:e juli med första start klockan 10:10 spelar vi Yngsjö Open i golf. Alla golfspelare som bor i Yngsjö på sommaren eller permanent är hjärtligt välkomna att deltaga.  I år spelar vi på Åhus Östra och spelformen är individuell poängbogey i en klass.

Anmälningsavgiften är 50 kronor, till vilket kommer greenfee. Prisutdelning sker direkt efter tävlingen. Vill du bidra med priser till vårt prisbord är vi mycket tacksamma!

Anmälan till Jan Stellinger på telefon 0708 144428 eller e-mail jan@stellinger.se alt: Thomas Johansson på telefon 0708 427275 eller thomas.johansson42@bredband.net .

Vi vill ha din anmälan senast fredagen den 22:e juli.

Var god uppge namn, Golf-ID, handicap och hemmaklubb. Startlista finner du i Yngsjöhallen och vid kiosken vid Yngsjö havsbad senast lördagen den 23:e juli.

Välkommen till en spännande golfdag!
 
Jan och Thomas

Verksamheten inom semesterstugeföreningen Dunken går sin gilla gång. Styrelseledamoten Maj-Beth står och diskar när en märklig röst tränger ur radion. Den siar om att hon ska avancera inom föreningen och strax kommer bud om att Maj-Beth har blivit kassör och sedan vice ordförande. Hon drabbas av maktberusning, förgiftar ordföranden och tar över hela föreningen, stödd av maken Lars. Ingen kan hejda hennes framfart har radiorösten sagt, ingen av kvinna född …

Teater Quilt har tagit över Teaterlogen strax söder om Yngsjö och har vågat sig på en 1960-talsversion av Shakespeares Macbeth.

Tragedin har blivit en moralisk saga om en tid då bara häxor eller list kan skapa en befordringsgång för en begåvad men osedd kvinna. Staffan Aspegren har gjort en underbar pastisch på det gamla dramat och även regisserat stycket som en form av diskbänksabsurdism: det mesta av handlingen utspelas i ett slitet, hopplöst kök.

Verksamheten inom semesterstugeföreningen Dunken går sin gilla gång. Styrelseledamoten Maj-Beth står och diskar när en märklig röst tränger ur radion. Den siar om att hon ska avancera inom föreningen och strax kommer bud om att Maj-Beth har blivit kassör och sedan vice ordförande. Hon drabbas av maktberusning, förgiftar ordföranden och tar över hela föreningen, stödd av maken Lars. Ingen kan hejda hennes framfart har radiorösten sagt, ingen av kvinna född …

Teater Quilt har tagit över Teaterlogen strax söder om Yngsjö och har vågat sig på en 1960-talsversion av Shakespeares Macbeth.

Tragedin har blivit en moralisk saga om en tid då bara häxor eller list kan skapa en befordringsgång för en begåvad men osedd kvinna. Staffan Aspegren har gjort en underbar pastisch på det gamla dramat och även regisserat stycket som en form av diskbänksabsurdism: det mesta av handlingen utspelas i ett slitet, hopplöst kök.

Sommarteater förstås oftast som lättsam underhållning och igenkännbar form. Teater Quilt vågar utmana allt detta. Den som inte kan sin Macbeth har nog svårt att njuta av all den humor och ironi iscensättningen rymmer. Spelstilen är djärvt avancerad.

Pjäsen om Maj-Beth och hennes äventyr kräver något av publiken: en beredvillighet att orka lyssna på originaltexten via den ålderdomliga översättningen av C A Hagberg, uppblandad med helt modern jargong.

Maj-Beth är fylld av mängder med intelligenta detaljer och kommentarer. Uppsättningen leker med 60- och 70-talen, fylld av tidstypiska markörer – som Bullens pilsnerkorv – och drömmen om den paradisiska semestern med groggar och kräftskivor. Här är kvinnan ännu bunden vid spisen. Det är därför Maj-Beth med sådan girighet sträcker sig efter makten.

När nu lady Macbeth är omgjord till en Lars blir den möjlighet han ser att styra skeendet än mer begripligt och handfast.

Efter paus blir pjäsen ett splatterdrama där Maj-Beth mördar utan skrupler. Också väninnan Barbro dödas och förpassas till frysen.

Maken Lars tar sitt liv med klorin, mycket spyor och frätskador blir det. Maj-Beth själv tas av daga av Patrik Magnusson som föddes via kejsarsnitt. Pjäsen övergår till parodisk, mycket rolig och drastisk kriminalpjäs. Utöver det tar den också upp helt seriösa smärtpunkter som den barnlöshet som Maj-Beth så lider av.

Alla på scenen i Yngsjö är utmärkta. Caisa-Stina Forssberg är ett fynd som Maj-Beth liksom ensemblen som hela tiden kommenterar sin tidsmässiga genustillhörighet. Aspegren ger dessutom stycket en hotfull, nästan pintersk, bildmässighet.

Maj-Beth är en helt egen form av sommarteater. Djärv, knäpp och egensinnig kräver den en del av sin publik. Just därför är den så mycket mer angelägen att njuta av och skratta med.


Källa: svd.se

En till synes påverkad man går utmed Lågrtrycksvägen och krossar fönsterrutor på stugor. Polispatruller tillkallas och mannen grips. Enligt uppgift är minst 4 stugor i området drabbade.

Källa: Polismyndigheten i Skåne

Det sägs ofta att historien upprepar sig, en lärdom man får dra då man ser årets uppsättning av "Macbeth" i Yngsjö - eller "Maj-Beth - tjejen som lyssnade för mycket på radion" och som skapar uppsättningens träffsäkra men tragiska, liksom näst intill skräckfilmsartade, slutkläm. En slutkläm som bland annat kan förstås som: av historien och andras misstag har vi ingenting lärt liksom att blod kommer med blod förgås. Vad vi just sett kommer att ske igen. Situationen är fortfarande den politiska, men har i denna uppsättning byts ut från att gälla kungar och drottningar till att utspela sig i en styrelsesituation. I vilken kontext denna styrelse verkar, vet vi inte och det blir en av pjäsens styrkor då det möjliggör tolkningar och placerar en stor del av förståelsen under isbergets topp, för hur skall man egentligen förstå Kingen, den första ordföranden, som vi aldrig ser och vars plats och position det blir Maj-Beths dröm att inta? Är han bara en vanlig styrelseordförande, är han en dyrkad diktator eller är det till och med Gud vi har att göra med?

Kassören Maj-Beth (Macbeth, spelad av Caisa Stina Forssberg) får genom radions vågor ett meddelande om att den nuvarande posten kommer att bytas ut mot en mer attraktiv post på ordförandestolen. Detta blir Maj-Beths väg till att också aktivt sträva sig uppåt i hierarkin, påhejad av sin man, vilket alltså bidrar till den tragik vi känner till från "Macbeth". Samtidigt får den gravida vännen och prästen Barbro Sunnevi (Aleksa Lundberg) ett meddelande om att hon kommer att föda barn som kommer att få en stark position i samhället.

Även om situationen är starkt bearbetad, har man tagit fasta på Shakespeares såväl vers som många nyckelformuleringar och med utgångspunkt vad Maj-Beth också får veta att ingen man född av kvinna skall hota henne, är det naturligtvis här, i relationen mellan Maj-Beth och Barbro, som en av pjäsens såväl konflikter som tragiska händelseutveckling kommer att utspela sig. För ett hot utgör denna gravida präst där man inte är säker på om barnet blivit till genom befruktning av människa eller annat högre väsen.

Men som alltid i Shakespeare måste många formuleringar förstås som den symboliska innebörd de har och i denna pjäs är det ordet "man" som symboliserats och problematiserats. För vem är denne "man" och tillika hot? Ja, inte är det engelske kungen, som i den ursprungliga versionen. Så, tänker Maj-Beth ur ett bokstavligt perspektiv, måste det vara just man född av kvinna. När upplösningen - eller skall vi säga ett nytt varv på historiens cirkel - närmar sig förvånar det därför huvudkaraktären att den som utgör hotet är den i fråga gällande. Denne har förstått och tolkat man född av kvinna genom en viss tolkningsförskjutning och därmed kunnat förskjuta förståelsen en aning och vidare ta ett grepp om händelsernas utveckling.

Problematiseringen av "man" är dock inte över vid detta, utan har vidare inspirerat till ytterligare en och samtida diskussion, nämligen vem "man", sett ur ett genusperspektiv, egentligen är. Denna diskussionsförlängning, knuten till ovanstående symbolikproblematik i Shakespeare, är initialt intressant, men som i tidigare sedda genusdiskussioner knutna till Shakespeare, lyfter inte resultatet av denna diskussion till de nivåer som man skulle kunna önska sig. På scen, förmedlat till publiken, tenderar genusdiskussionen här att framstå som ett simpelt könsbyte som resulterar i bland annat Macbeth och dennes väninna Barbro. Att låta två styrelsemedlemmar gå i snickarkilt tycks vidare en aning försiktigt: dels stödjer man sig fortfarande på den manliga snickarkulturen, dels på den manliga skotska klan- och "krigarkulturen".

Med det inte sagt att de två kiltklädda, spelade av Olov Häggmark och David Sigfridsson, inte låter utmärka sig. Båda genomför var sin underbar och välbearbetad tolkning av sina respektive karaktärer. En mängd intertextualitet och associationer väcks i deras prestationer, med kopplingar till bland annat Helan och Halvan och därmed inslag baserade på en stumfilmstradition.

För fullspäckad av stil- och genreblandningar men också epoker är denna uppsättning. Här kastar man sig från vers till en mer prosaisk recitation, från 1600-talsteater till förra sekelskiftets och 1900-talets stumfilm, ja vidare till reklamfilmens och produktplaceringarnas tid.

Därmed är man också inne i en medveten sammanblandning av epoker, vilket fortsätter att synas i scenografi och kostym och skapar ett både disharmoniskt helt men samtidigt den specifika tid och plats som uppsättningen utspelar sig på - kvittar att man försöker förlägga historien till närområdet: Pulken och Yngsjö. Här finns en medvetet salig blandning av kulturella och tidsmässiga indicier, med allt från kiltklädda vakter, folkdräktsklädd Maj-Beth likt en österrikisk Mädchen, kaffekannor som på femtiotalet, färgade skåpsluckor som på 50- till 70-talen, mjukisbyxor, bonader à la 1800-talets nationalromantik... Listan kan göras lång.

När Willy Wikforss (David Sigfridsson) träder in som lövträd skapas såväl den mest komiska som mest tragiska situationen och intertextualiteten i uppsättningen, tragisk för att den sätter spiken i kistan för denna pjäs utfall. Den intertextuella referensen till Pucks utsmyckning och vetskapen om det öde som väntar den karaktär som spelar Puck i filmen "Döda poeters sällskap", har väl inte undgått någon. Om än inte riktat mot den grenbekledda karaktären i denna uppsättning, är döden nära.

Uppsättningens mest framträdande rollprestation görs av Aleksa Lundberg alias prästen Barbro, som, efter att förra året ha medverkat i "Mirandas saga", baserad på Shakespeares "Stormen" i slottsgrunden på Teater i Haga, detta år tar sig vidare in i Shakespeares värld på ett moget tolkningssätt. I hennes karaktär träder såväl vilja som svaghet fram och mellan raderna ligger en djupare dimension av någonting man inte riktigt greppar utan bara anar, vilket bidrar till att skapa såväl rollens som uppsättningens komplexitet och skrämmande klanger.

Källa: tidningenkulturen.se

Mer information på www.teaterlogen.se

De tre häxorna finns på plats från början även i denna annorlunda version av ”Macbeth”: gangstrar med plommonstop och beslöjade ansikten som städar upp i Maj-Beth Petersons kök innan de fördunstar och blir till siarröster i en skraltig radioapparat.

Någon diskbänksrealism skall man alltså inte förvänta sig, trots den alldagliga miljön. Idén bakom uppsättningen är så långt ifrån rea­lism man kan komma, vad som helst kan inträffa och inträffar.

Man brukar kalla Shakespeares drama ”The Scottish Play”, men här blir det rättare med ”The Scanish Play”, eftersom Macbeth inte längre är en uppåtsträvande krigare från Högländerna utan en kassörska i den lokala stugbyföreningen, ej långt från vare sig Sjöbo eller Malmö. Därmed också sagt att könsbyten har verkställts. Lady Macbeth heter nu Lars och Banquo Barbro, som är en gravid kvinnlig präst.

Jag fruktar att förvirringen kan bli stor, oavsett om man på förhand känner till den ursprungliga pjäsgestaltningen eller ej. Men det är bara att ge sig hän, vara beredd på allsköns ironier och ge den nya mixen en chans. Staffan Aspegren försöker lösgöra några av styckets centrala teman genom att genomföra dessa alternativa omvandlingar, vilket resulterar i både lustifikationer och mystifikationer. Hagbergs bevingade ordalag krockar med stugbyns vokabulär.

Att Caisa Stina Forssberg nästan lyckas med den rätt omöjliga uppgiften att genomföra en förvandling från frodigt storprickig och skotskrutig hemmafru till desperat maktmonster på väg mot ordförandeposten, laddat med existentiell ångest och frustrerat i sin barnlöshet, imponerar. Det är svårare för Joel Holmgren att få styr på den aviga rollen som Maj-Beths gemål. Den har tappat substans i bearbetningen. Aleksa Lundberg är mycket precis som Barbro och herrar Olav Häggmark och David Sigfridsson går in och ut på scenen som komiska parhästar när de inte är läskiga häxor.

Lyckas experimentet? Både och. Rolig teater uppstår, men det kan vara svårt att uppfatta tragedins fundamentala djup.

Teater Quilts första produktion i Yngsjö, "Misantropen", gladde såväl publik som svårflirtade kritiker förra sommaren. I år har man tagit skuttet från Molière till Shakespeare och nu, liksom då, har Staffan Aspegren vispat om i manus ordentligt.

I stället för kampen om tronen i Skottland har han låtit handlingen kretsa kring striden om styrelseposterna i Dungens Stugby. Bara det! Aspegren har också gladeligen låtit några av Shakespeares huvudpersoner i den minst sagt bloddrypande handlingen byta kön.

Men kvintessensen, William Shakespeares budskap och funderingar kring könsroller, kärlek, moral, vidskepelse och fördomar, finns kvar. Likaså den befriande humor man kan finna i den störste av alla teaterförfattares verk, bara man skrapar lite på ytan.

Premiärpubliken i den numera välkända teaterladan i Hanöbuktens pärla, som Yngsjö understundom brukar kallas, skrattade ofta både länge och hjärtligt i fredags kväll. Men den förfasades givetvis också över Lady Macbeths, alltså Maj-Beth Petersons, iskalla grymhet och ärelystnad. Illfundigt leende, med förskärare och gevär i högsta hugg och övertygad om sin odödlighet, gick hon sin egen väg utan betänkligheter och samvetsförebråelser. Och det måste omedelbart sägas: Caisa Stina Forssberg, som gestaltar vice ordföranden Maj-Beth i Dungens Stugby, stjäl nästan hela föreställningen. Hennes underbara utspel, närvaro och totala kontroll är teaterkonst av ädlaste märke.

Även i övrigt är prestationerna av mycket god kaliber. Joel Holmgren, som spelar Maj-Beths något förvirrade make, före detta tennisproffset Lars Peterson, det vill säga Macbeth själv, är perfekt i sin tämligen knepiga roll. Likaså Aleksa Lundberg som goda vännen och prästen Barbro Sunnevi, vars vandel är minst sagt tvivelaktig och som givetvis även hon så småningom går en ond bråd död till mötes. Olov Häggmark, som gestaltar Patrik Magnusson, alltså Aspegrens variant av Shakespeares Macduff, som på sluttampen i originalversionen bringar Macbeth om livet, är också skön att skåda.

Tillsammans med "bygdens son", David Sigfridsson, lockar han även mellan varven till åtskilliga skratt. Situationskomiken står faktiskt som spön i backen. Det gjorde även regnet när premiärföreställningen var över. Men vem brydde sig?

"Macbeth" spelas i Yngsjö juli månad ut. "Sen får vi se?", sa producenten Staffan Berg.