Näringen märks fortfarande på ettpåtagligt sätt i landskapet, där tobaksladorna kan berätta om en betydelsefull epok som påverkat både människor och miljö.
Men hur länge till kommer det att vara så?
Ladorna står och förfaller i viss utsträckning då de inte längre fyller någon viktig funktion för jordbrukare och gårdsägare. Kunskapen om att det har odlats tobak i Skåne är knapp hos allmänheten och det finns de som inte alls känner till att det finns tobakslador.
Länk till rapporten (2006).
Ett annat syfte är att inspirera och uppmuntra till ett bevarande av de spår
som människan lämnar efter sig. Det gynnar inte bara efterföljande enerationer
utan också djur och växter som lever i vår närhet. Denna skrift riktar sig därför i
första hand till dig som är ägare av en tobakslada eller annan byggnad som en
gång i tiden har använts för att torka tobak.
Fokus i texten ligger hos tobaksladorna och inte på tobaksodlingen. För intresserade som vill veta mer om hur odlandet gick till i praktiken kan vi rekommendera Anita Karlssons artikel ”Om tobaksodling i Skåne”, i Skånes Hembygdsförbunds årsbok från 1964.
Tobaksodlingen och dess lador har uppmärksammats i Skåne ett flertal gånger sedan det sista odlingsåret 1964. Redan 1965 visades en utställning om Skånsk tobak på det dåvarande Länsmuseet Kristianstad i samarbete med Skånes Hembygdsförbund. 1972 gjordes ännu en utställning, denna gång i Zanders magasin i Åhus, då även Åhus hembygdsförening Sankta Annas Gille medverkade.
I anslutning till ett kulturminnesvårdsprogram från 1986 utarbetade Länsmuseet rapporten ”Tobaksodlingen och dess byggnader”. 1994 gav Länsstyrelsen i Kristianstads län ut skriften ”Från tobakslada till stenbrott - en inventering av industrimiljöer i gamla Kristianstads län” i anslutning till ett natur- och kulturmiljö-vårdsprogram 1993.
1996 genomfördes ett projektsamarbete mellan Länsstyrelsen, Kristianstads kommun och Kristianstads Länsmuseum med en ny byggnadsinventering i gamla Kristianstads län, enbart med avseende på tobakslador.