Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken att
utvidga naturreservatet Friseboda till att omfatta det område som utmärkts med
heldragen svart linje på bifogad karta
utvidga naturreservatet Friseboda till att omfatta det område som utmärkts med
heldragen svart linje på bifogad karta
Syftet med naturreservatet söder om Yngsjö är att bevara, restaurera och utveckla ett område med aktiva strand- och dynbildningsprocesser med embryonala, vita och grå sanddyner. Bevara, restaurera och utveckla trädklädda sanddyner. Bevara, restaurera och utveckla tall och blandskog. Bevara och möjliggöra återkolonisation och eller inplantering av arter, i synnerhet hotade arter, som är kopplade till ovan nämnda miljöer. Bibehålla och utveckla förutsättningar för ett rikt friluftsliv i området.
Syftet nås genom att:
Vattenområdet och de sublitorala sandbankarna utvecklas naturligt genom att
området lämnas fritt från åtgärder och ingrepp,
Restaurera de vita- och grå sanddynerna, genom att avverka träd och inom vissa områden återskapa öppen sand,
Restaurera de trädklädda sanddynerna, gallra att gallra tallen kraftigt och inom
vissa områden återskapa öppen sand,
Hålla skogen flerskiktad och tillse att den innehåller olikåldriga träd av främst
tall och ek. Mängden blåbärsris ska vara riklig. Mängden död ved ska vara
riklig,
Gynna de i området förekommande hotade arterna, i synnerhet fältpiplärka och
fläckig myrlejonslända,
Ta bort främmande arter av träd och buskar,
Bevara och utveckla bryn, buskage och en glest trädklädd betesmark,
Hålla området tillgängligt för allmänhetens friluftsliv.
Nya kunskaper om rödlistade arter och hotade naturtyper ska beaktas i den löpande skötseln av naturreservatet.
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att
1. bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets topografi och
landskapets allmänna karaktär, yt- eller dräneringsförhållanden som att gräva,
spränga, muddra, borra, schakta, dika eller fylla ut,
2. uppföra byggnad, brygga, staket, plank, bänk, bord, grillplats, hamn, mast,
vindkraftverk, luftledning eller annan anläggning, eller åtgärd som kan uppfattas
som inskränkande på allemansrätten,
3. under tidsperioden 1 september till den 15 april rensa strandremsan från tång,
4. anordna upplag av tång annat än tillfälligt för områdets skötselbehov,
5. plantera eller så gräs, buskar och träd,
6. avverka träd och buskar, gallra, röja, ta bort dött träd eller vindfälle eller på annat sätt påverka vegetationen,
7. bedriva jakt på djur under lördagar samt sön- och helgdagar,
8. använda kemiska bekämpningsmedel.
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att
1. skada fast naturföremål eller ytbildning t.ex. rista i träd,
2. göra upp eld annat än i av förvaltaren iordningställda eldstäder eller i samband med
av länsstyrelsen tillåten lägerverksamhet,
3. ställa upp husvagn, husbil eller motsvarande på anvisade parkeringsplatser mellan kl 00.00 – 06.00,
4. gräva upp växter, plocka mossor, lavar eller vedsvampar,
5. avsiktligt bryta sönder eller insamla och bortföra eller elda död ved,
6. avsiktligt störa djurlivet, med t.ex närgången fotografering,
7. medföra hund eller annat husdjur som ej hålls i koppel och under tidsperioden 1 maj till den 30 september medta hund eller annat husdjur på sandstranden (det finns hundbad i Yngsjö),
8. framföra cykel på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller särskilt anvisad led, eller område,
9. rida på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller av förvaltaren särskilt anvisad led eller område,
10. parkera annat än på anvisade parkeringsplatser,
11. under fältpiplärkans häckningsperiod (15 april-15 juli) utöva orientering inom
dennes häckningsområde,
12. framföra motordriven farkost,
13. lägga upp båt eller annan farkost överstigande ett dygn,
14. anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning
Vidare är det förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd
15. samla in ryggradslösa djur, t.ex. skalbaggar eller musslor. Enstaka exemplar får
dock samlas in under förutsättning att det inte bryter mot
fridlysningsbestämmelserna och att fällor inte används,
16. utplacera sk. geocatchar eller andra främmande föremål.
Slutligen är det förbjudet att utan inhämtande av förvaltarens godkännande, gällande orientering krävs även samråd med länsstyrelsen.
17. anlägga snitslade spår eller ordna orientering
Landskap och geovetenskapliga bevarandevärden
Området kring Friseboda vilar på kritberggrund, överlagrad med isälvssand, ett mäktigt lager med glacial lera och postglacial sand. Ytliga delar av sanden har i perioder spridits och omformats av vinden, vilket har resulterat i ett flygsandområde som sträcker sig från Åhus i norr till Juleboda i söder och utgör ett av Sveriges största kustdynlandskap.
C:a år 7000 f.kr. låg Friseboda-området och en stor del av nuvarande Hanöbukten över havsnivån. Vid den tiden växte stora tallskogar här med inslag av bl.a. hassel. Allt eftersom isen smälte steg havet och c:a år 5000 f.kr. passerade havsnivån dagens kustlinje och 4000 f.kr. låg hela trakten under vatten.
Havet sträckte sig då in över dagens land i en stor vik upp över Kristianstadslätten. Arkeologiska fynd visar att boplatser anlades på olika platser längs kusten relativt kort efter detta. Bland annat har man funnit en s.k. limhamnsyxa i en boplats på en hög sanddyn vid Gamla Furuboda.
Limhamnsyxor brukar generellt hänföras till yngre mesolitikum eller sista delen av
äldre stenålder, vilken infaller år 5500 f.Kr. - 4000 f.Kr.). Således borde delar av trakten legat över havsnivån vid den tiden, åtminstone som sandiga öar och revlar.
Detta synes rimligt eftersom dåtidens folk gärna placerade sina boplatser vid kustlaguner och liknande. Kustlinjen kan ha förändrats åtskilliga gånger under perioden 4000-2000 f.kr. p.g.a. fluktuationer i havsnivån och detta påverkade sannolikt låglänt terräng som den i Frisebodaområdet.
Vid år 2000 f.kr. började havet sjunka till dagens nivå genom en långsam och stadig landhöjning. Kring år 0 tros den nutida strandlinjen vara nådd, med en kilometerbred sandstrand mot Kristianstadslätten.
Markanvändning och kulturhistoriska bevarandevärden
Merparten av området är i dagsläget mer eller mindre täckt av tall och bergtall. Området omfattades tidigare av skogsskyddsparagrafen vilket medfört ett mycket begränsat skogsbruk. Området har främst används för olika former av rekreation. Enstaka ålabodar med torkanläggningar och fritidshus finns i eller i direkt anslutning till området.
Inom naturreservatet finns 10-talet boplatser som nyttjats från stenåldern till nyare tid. Fynden har till större delen utgjorts av flintavslag, krukskärvor och redskap.
Biologiska bevarandevärden
Friseboda är ett cirka 679 hektar stort område, varav cirka 453 hektar utgörs av land.
Storleken i sig utgör en viktig faktor i bevarandearbetet av hotade arter då risken för utdöende minskar med en ökad storlek på området. Friseboda utgör totalt cirka 1 mil sammanhängande kustremsa. Direkt söder om Friseboda ansluter Ravlunda skjutfält och söder om detta naturreservatet Vitemölla och Haväng strandbackar.
Detta medför att det är möjligt att gå från Vitemölla by till Gropahålet, en 17 kilometer sammanhängande kustremsa, enbart uppbruten av ett antal åar.
Frisebodaområdets främsta naturvårdskvaliteter utgörs av öppna vita- och
gråsanddynerna samt de trädklädda sanddynerna med alla de arter som lever i dessa miljöerna.
I den norra delen av området finns imponerande sanddyner vars motstycke
saknas i norra Europa. I dessa öppna områden häckar, trots en tilltagande igenväxning av tall, fortfarande något eller några par fältpiplärka, som Artdatabanken har klassats som en starkt hotad art (EN). I dynerna närmast havet växer martorn (EN).
Naturvårdsverket har fastställt åtgärdsprogram för både fältipiplärkan och martornet för att dessa arter inte ska dö ut i Sverige.
Här finns även en mängd rödlistade arter som är helt beroende av öppen sand för sin överlevnad, däribland klittvargspindel, en art som Artdatabanken har klassats som en akut hotad art (CR), fläckig myrlejonslända, som Artdatabanken har klassats som en sårbar art (VU), mindre myrlejonslända, som Artdatabanken har klassats som en nära hotad art (NT) samt hedpärlemorfjäril (NT).
I den glesa tallskogen häckar gulhämpling (VU), hämpling (VU) och nattskärra (NT). I fuktigare partier växer bl.a. orkidén kal knipprot (VU). Tallförekomsten på områdets norra dynområde är gammal, med mer än 300 års kontinuitet. Inne i tallskogen har åtminstone tidigare, när skogen var mindre tät, funnits ryl (EN). Det finns flera fågelarter i området som Sverige enligt EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, ska avsätta särskilda skyddsområden för, däribland fältpiplärka, nattskärra och trädlärka.
Friluftsliv och tillgänglighet
Friseboda är mycket välbesökt av allmänhet och lokalbefolkning. År 2009 mättes
besöksantalet i naturreservatet till mellan 65 000 och 70 000 besökare. Inom det
föreslagna utvidgade området finns ytterligare ett antal badplatser med tillhörande
parkeringsplatser och sanitetsanordningar.
Det faktiska årliga besöksantalet bedöms därmed kunna uppgå till 100.000 besök per år. Merparten av besökarna kommer för att bada, sola, olika naturstudier, (inkl fågelskådning, bär- och svampplockning) samt för rekreation och avkoppling. I området finns ett flertal leder, varav några tillgänglighetsanpassade med plattformar i anslutning till stranden för rullstolsbundna
Syftet nås genom att:
Vattenområdet och de sublitorala sandbankarna utvecklas naturligt genom att
området lämnas fritt från åtgärder och ingrepp,
Restaurera de vita- och grå sanddynerna, genom att avverka träd och inom vissa områden återskapa öppen sand,
Restaurera de trädklädda sanddynerna, gallra att gallra tallen kraftigt och inom
vissa områden återskapa öppen sand,
Hålla skogen flerskiktad och tillse att den innehåller olikåldriga träd av främst
tall och ek. Mängden blåbärsris ska vara riklig. Mängden död ved ska vara
riklig,
Gynna de i området förekommande hotade arterna, i synnerhet fältpiplärka och
fläckig myrlejonslända,
Ta bort främmande arter av träd och buskar,
Bevara och utveckla bryn, buskage och en glest trädklädd betesmark,
Hålla området tillgängligt för allmänhetens friluftsliv.
Nya kunskaper om rödlistade arter och hotade naturtyper ska beaktas i den löpande skötseln av naturreservatet.
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att
1. bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets topografi och
landskapets allmänna karaktär, yt- eller dräneringsförhållanden som att gräva,
spränga, muddra, borra, schakta, dika eller fylla ut,
2. uppföra byggnad, brygga, staket, plank, bänk, bord, grillplats, hamn, mast,
vindkraftverk, luftledning eller annan anläggning, eller åtgärd som kan uppfattas
som inskränkande på allemansrätten,
3. under tidsperioden 1 september till den 15 april rensa strandremsan från tång,
4. anordna upplag av tång annat än tillfälligt för områdets skötselbehov,
5. plantera eller så gräs, buskar och träd,
6. avverka träd och buskar, gallra, röja, ta bort dött träd eller vindfälle eller på annat sätt påverka vegetationen,
7. bedriva jakt på djur under lördagar samt sön- och helgdagar,
8. använda kemiska bekämpningsmedel.
Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att
1. skada fast naturföremål eller ytbildning t.ex. rista i träd,
2. göra upp eld annat än i av förvaltaren iordningställda eldstäder eller i samband med
av länsstyrelsen tillåten lägerverksamhet,
3. ställa upp husvagn, husbil eller motsvarande på anvisade parkeringsplatser mellan kl 00.00 – 06.00,
4. gräva upp växter, plocka mossor, lavar eller vedsvampar,
5. avsiktligt bryta sönder eller insamla och bortföra eller elda död ved,
6. avsiktligt störa djurlivet, med t.ex närgången fotografering,
7. medföra hund eller annat husdjur som ej hålls i koppel och under tidsperioden 1 maj till den 30 september medta hund eller annat husdjur på sandstranden (det finns hundbad i Yngsjö),
8. framföra cykel på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller särskilt anvisad led, eller område,
9. rida på annat än vägar för motorfordonstrafik, eller av förvaltaren särskilt anvisad led eller område,
10. parkera annat än på anvisade parkeringsplatser,
11. under fältpiplärkans häckningsperiod (15 april-15 juli) utöva orientering inom
dennes häckningsområde,
12. framföra motordriven farkost,
13. lägga upp båt eller annan farkost överstigande ett dygn,
14. anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning
Vidare är det förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd
15. samla in ryggradslösa djur, t.ex. skalbaggar eller musslor. Enstaka exemplar får
dock samlas in under förutsättning att det inte bryter mot
fridlysningsbestämmelserna och att fällor inte används,
16. utplacera sk. geocatchar eller andra främmande föremål.
Slutligen är det förbjudet att utan inhämtande av förvaltarens godkännande, gällande orientering krävs även samråd med länsstyrelsen.
17. anlägga snitslade spår eller ordna orientering
Landskap och geovetenskapliga bevarandevärden
Området kring Friseboda vilar på kritberggrund, överlagrad med isälvssand, ett mäktigt lager med glacial lera och postglacial sand. Ytliga delar av sanden har i perioder spridits och omformats av vinden, vilket har resulterat i ett flygsandområde som sträcker sig från Åhus i norr till Juleboda i söder och utgör ett av Sveriges största kustdynlandskap.
C:a år 7000 f.kr. låg Friseboda-området och en stor del av nuvarande Hanöbukten över havsnivån. Vid den tiden växte stora tallskogar här med inslag av bl.a. hassel. Allt eftersom isen smälte steg havet och c:a år 5000 f.kr. passerade havsnivån dagens kustlinje och 4000 f.kr. låg hela trakten under vatten.
Havet sträckte sig då in över dagens land i en stor vik upp över Kristianstadslätten. Arkeologiska fynd visar att boplatser anlades på olika platser längs kusten relativt kort efter detta. Bland annat har man funnit en s.k. limhamnsyxa i en boplats på en hög sanddyn vid Gamla Furuboda.
Limhamnsyxor brukar generellt hänföras till yngre mesolitikum eller sista delen av
äldre stenålder, vilken infaller år 5500 f.Kr. - 4000 f.Kr.). Således borde delar av trakten legat över havsnivån vid den tiden, åtminstone som sandiga öar och revlar.
Detta synes rimligt eftersom dåtidens folk gärna placerade sina boplatser vid kustlaguner och liknande. Kustlinjen kan ha förändrats åtskilliga gånger under perioden 4000-2000 f.kr. p.g.a. fluktuationer i havsnivån och detta påverkade sannolikt låglänt terräng som den i Frisebodaområdet.
Vid år 2000 f.kr. började havet sjunka till dagens nivå genom en långsam och stadig landhöjning. Kring år 0 tros den nutida strandlinjen vara nådd, med en kilometerbred sandstrand mot Kristianstadslätten.
Markanvändning och kulturhistoriska bevarandevärden
Merparten av området är i dagsläget mer eller mindre täckt av tall och bergtall. Området omfattades tidigare av skogsskyddsparagrafen vilket medfört ett mycket begränsat skogsbruk. Området har främst används för olika former av rekreation. Enstaka ålabodar med torkanläggningar och fritidshus finns i eller i direkt anslutning till området.
Inom naturreservatet finns 10-talet boplatser som nyttjats från stenåldern till nyare tid. Fynden har till större delen utgjorts av flintavslag, krukskärvor och redskap.
Biologiska bevarandevärden
Friseboda är ett cirka 679 hektar stort område, varav cirka 453 hektar utgörs av land.
Storleken i sig utgör en viktig faktor i bevarandearbetet av hotade arter då risken för utdöende minskar med en ökad storlek på området. Friseboda utgör totalt cirka 1 mil sammanhängande kustremsa. Direkt söder om Friseboda ansluter Ravlunda skjutfält och söder om detta naturreservatet Vitemölla och Haväng strandbackar.
Detta medför att det är möjligt att gå från Vitemölla by till Gropahålet, en 17 kilometer sammanhängande kustremsa, enbart uppbruten av ett antal åar.
Frisebodaområdets främsta naturvårdskvaliteter utgörs av öppna vita- och
gråsanddynerna samt de trädklädda sanddynerna med alla de arter som lever i dessa miljöerna.
I den norra delen av området finns imponerande sanddyner vars motstycke
saknas i norra Europa. I dessa öppna områden häckar, trots en tilltagande igenväxning av tall, fortfarande något eller några par fältpiplärka, som Artdatabanken har klassats som en starkt hotad art (EN). I dynerna närmast havet växer martorn (EN).
Naturvårdsverket har fastställt åtgärdsprogram för både fältipiplärkan och martornet för att dessa arter inte ska dö ut i Sverige.
Här finns även en mängd rödlistade arter som är helt beroende av öppen sand för sin överlevnad, däribland klittvargspindel, en art som Artdatabanken har klassats som en akut hotad art (CR), fläckig myrlejonslända, som Artdatabanken har klassats som en sårbar art (VU), mindre myrlejonslända, som Artdatabanken har klassats som en nära hotad art (NT) samt hedpärlemorfjäril (NT).
I den glesa tallskogen häckar gulhämpling (VU), hämpling (VU) och nattskärra (NT). I fuktigare partier växer bl.a. orkidén kal knipprot (VU). Tallförekomsten på områdets norra dynområde är gammal, med mer än 300 års kontinuitet. Inne i tallskogen har åtminstone tidigare, när skogen var mindre tät, funnits ryl (EN). Det finns flera fågelarter i området som Sverige enligt EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, ska avsätta särskilda skyddsområden för, däribland fältpiplärka, nattskärra och trädlärka.
Friluftsliv och tillgänglighet
Friseboda är mycket välbesökt av allmänhet och lokalbefolkning. År 2009 mättes
besöksantalet i naturreservatet till mellan 65 000 och 70 000 besökare. Inom det
föreslagna utvidgade området finns ytterligare ett antal badplatser med tillhörande
parkeringsplatser och sanitetsanordningar.
Det faktiska årliga besöksantalet bedöms därmed kunna uppgå till 100.000 besök per år. Merparten av besökarna kommer för att bada, sola, olika naturstudier, (inkl fågelskådning, bär- och svampplockning) samt för rekreation och avkoppling. I området finns ett flertal leder, varav några tillgänglighetsanpassade med plattformar i anslutning till stranden för rullstolsbundna
RSS-flöde
