Tina Lundgren har tecknat i hela sitt liv. Hon har varit fantasipedagog på Barbacka och haft sin egen ateljé i Yngsjö sedan 2006. Nästa vecka fyller hon 50 år.
När man kommer in i ateljén möts man av två gigantiskt stora medeltidsinspirerade målningar, speldockor som Robin Hood, en underkjol från en 1700-talsklänning med ett liv i djurhud, läderbälte, en fågelklo.
– Jag gillar när det mjuka, vackra, möts av det råare med djurhudar, berättar Tina Lundgren.
Konstnärskan har aldrig varit så mycket för att fira sina födelsedagar. Men när hon närmade sig den femtionde insåg hon att det är en sådan dag som man brukar fira. Då kom idén med en födelsedagsutställning.
– Varför fira att man blir äldre, varför inte fira vad man gjort under livet istället? undrar Tina Lundgren.
Under åren som gått har hon gjort målningar, kulisser, dockor, böcker, vykort... listan kan göras riktigt lång. Hon har några bilder på byggnader i ateljén, men egentligen tycker hon inte de är så roliga att göra.
– Det måste genast vara likt, annars känner betraktaren inte igen platsen. Poträtt måste också vara likt i och för sig, men det är en spännande process. Att se hur ansiktet växer fram, säger Tina Lundgren och berättar att hon gärna skulle vilja ha någon som sitter modell.
När man kommer in i ateljén möts man av två gigantiskt stora medeltidsinspirerade målningar, speldockor som Robin Hood, en underkjol från en 1700-talsklänning med ett liv i djurhud, läderbälte, en fågelklo.
– Jag gillar när det mjuka, vackra, möts av det råare med djurhudar, berättar Tina Lundgren.
Konstnärskan har aldrig varit så mycket för att fira sina födelsedagar. Men när hon närmade sig den femtionde insåg hon att det är en sådan dag som man brukar fira. Då kom idén med en födelsedagsutställning.
– Varför fira att man blir äldre, varför inte fira vad man gjort under livet istället? undrar Tina Lundgren.
Under åren som gått har hon gjort målningar, kulisser, dockor, böcker, vykort... listan kan göras riktigt lång. Hon har några bilder på byggnader i ateljén, men egentligen tycker hon inte de är så roliga att göra.
– Det måste genast vara likt, annars känner betraktaren inte igen platsen. Poträtt måste också vara likt i och för sig, men det är en spännande process. Att se hur ansiktet växer fram, säger Tina Lundgren och berättar att hon gärna skulle vilja ha någon som sitter modell.
Oftast målar hon efter foton. Personen på porträttet hon målar nu är beställt som studentpresent, så den personen har hon inte ens träffat. Ibland är det inte ens säkert att den avmålade personen känns igen, fotografier tar inte alltid fram karaktären som gör personen och de små detaljerna.
– Tänk att få göra riktigt stora oljemålningar av någon som sitter modell. Och så kan man skapa dem runt vad personen tycker om, om de vill ha en 1700-talsklänning på sig, eller om den gillar råttor och vill ha små råttor överallt, säger Tina Lundgren och spritter när hon visar med händerna hur det skulle kunna se ut.
– Mitt andra delmål är böcker. Jag har några historier inom mig, men att hitta någon som skriver och jobba tillsammans vore underbart.
Allra mest tycker hon om att måla djur och människor. På väggarna hänger flera bilder på små råttor som hittar på olika saker.
– Titta på alla djur. De är levande. Blommor också, säger hon med ett stort leende.
I studion ljuder allt från P1 och klassisk musik, till lite rockigare och filmmusik. Men när hon kommer in i sitt jobb så spelar det ingen roll vad som hörs från högtalarna. Hon kommer in så mycket i sig själv och sin bubbla, så hon är inte ens medveten om vad som hörs i omgivningen.
– Samma skiva kan rulla fem, sex gånger innan jag inser att det kanske börjar upprepas lite mycket och är dags att byta, säger Tina Lundgren och skrattar.
Den 13e augusti är det så dags för födelsedagsutställningen. Då är det inte åren som firas, utan konsten.
Tina Lundgren
Född: 17:e augusti 1961 i Karlskoga
Uppvuxen: i Stockholm
Bott: i Skåne de senaste 22 åren, först Åhus och sedan 2006 i Yngsjö
Familj: man och vuxna barn
Intressen: mitt yrke. Att måla, illustrera, kreera.
Musik: klassiskt, David Garretts klassiska på ett rockigt vis, filmmusik. Jag lyssnar på mycket på P1 också.
Aktuell: med en födelsedagsutställning på lördag. Det blir lite gammalt, lite nytt. Något tokigt, något sytt.
Källa: Kristianstadsbladet.se
RSS-flöde
