En magisk vandring genom tiden och rummet, årets ålabodsvandring lockade mer än 400. Men det är en hotad delikatess, utrotningslarmet ljöd från ålakademin. Och det hanns även med en och annan anekdot.

– Det är roligt när de kommer, men kanske inte varje dag, sa Arne Johansson och log.

Hundratals ålabodsvandrare samlades utanför boden som en gång tillhörde hans far. Det blev en magisk försommarkväll, där historia mötte nutid.

– Man känner historiens vingslag, fiskarna har så mycket att berätta. Det känns som ett stycke forntid som vi kan ta till oss, sa Elisabeth Eriksson från Kristianstad.

Hon är delägare till en charmant ålabod längs Hanöbuktens glittrande kust. En klenod som går i släkten och skänker glädje till kommande generationer.

– Min far Hans Persson ägde den och han fiskade fortfarande efter 80 årsdagen. Det finns många fina berättelser därifrån, och i dag kan vi samlas där, sa Elisabeth Eriksson.

Ålen är hotad, föroreningar och kraftverkens turbiner tvingar ner beståndet, enligt ålakademin. Den årliga vandringen längs stranden är inte bara ett turistnöje för dem.

– Det finns ett stort allvar i saken, för oss är det viktigt att hålla i gång intresset för ålfisket. I denna bygd är det en viktig del av kulturen och historien, sa Klas Bergkvist ordförande i akademin.

Han går till försvar för fiskarna. Den utrotningshotade delikatessen måste finnas kvar i Hanöbukten, alla annat skulle vara ett hårt slag mot kulturen.

– Att fisket utarmar ålen går inte att säga, det räddar den inte med att stoppa fisket. Vi har uppvaktat politikerna i Riksdagen för att göra oss hörda, sa Bergkvist.

I februari träffade han och andra ålafantaster tio riksdagsledamöter. Nu väntar de på svaret från Regeringen.

– Civilutskottet frågade Regeringen vad de gör för ålen. Vi får beskedet i augusti, sa Bergkvist.

Enligt ålakademins brandtal till den samlade horden av entusiaster så dör 70 procent av ålen i kraftverkens turbiner. Oroande siffror för alla de som njuter av de årliga vandringarna längs Åhuskusten.

Fiskarna fångar allt färre kvantiteter med ål. Men fiskarciceronen Mats Svensson kunde berätta fina historier från förr.

– Sommaren 1955 och 59 när det var så varmt att vinet slog ut i Åhus. Då fångade Arne Johanssons far mer än 34 ton ål, sa Svensson.

Det drog ner applåder bland publiken, som njöt av hans vältalighet. Och de 60 år gamla resultaten jämfördes med 2010 års rekordfångster i Blekinge.

– Där fångades det på vissa håll nio ton ål. Men vi i Hanöbukten hade det inte lika gynnsamt, sa Svensson.

Hundratals ålavandrare lyssnade med stor uppmärksamhet på honom vid de olika stoppen.

– Han är otroligt duktig på att fånga intresset, det är så roligt att höra, sa Elisabeth Eriksson.

Källa: Kristianstadsbladet.se