Ålakustens kulturarvsförening har länge kämpat för att få Ålafisket längs ålakusten klassat som ett nationellt kulturarv av Unesco och nu har de lyckats.

– Ja, institutet har nu upprättat en nationell förteckning över immateriella kulturarv. Bland de förtecknade kulturarven finns Ålakustens Ålafiske, berättar Maria Blombärg, ordförande Ålakustens kulturarvsförening.

Antalet ålafiskare sjunker ständigt och för att inte traditionen ska glömmas bort eller försvinna helt har föreningen arbetat aktivt för att göra ålafisket till ett immateriellt kulturarv.

– Ja, vi har arbetet med detta i nästan 3 år och bland annat samlat material för att kunna presentera detta för Riksantikvarieämbetet. Det är skönt att ålafisket nu klarar de krav som ställs från UNESCO för att vara ett immateriellt kulturarv och det är i första skedet Språk och Folkminnen har gjort godkännandet på uppdrag av den svenska regeringen. Sedan har de presenterat sina förslag och då tar Sveriges regering över och kontaktar UNESCO.

För att komma med på Unescos immateriella kulturarv krävs att man uppnår vissa kriterier som till exempel, funnits under lång tid, hot om fortsatt existens och något som förts vidare genom generationer, punkter som ålafisket lever upp till och som nu även Unesco godkänt.

– Det känns viktigt att något som faktiskt är ett kulturarv också får den utmärkelsen så att det kan bevaras till kommande generationer. Nu vet vi att ålafisket kan fortsätta eftersom det är ett svenskt kulturarv och bedriva ett småskaligt kustnära fiske.

Ålafisket är dessutom bra för turistnäringen. Det genererar cirka 67 miljoner på de 3 månader som fisket håller på med flyg, taxi, övernattning, förlängd vistelse, konsumtion och så vidare i Kristianstads kommun.

Genom benämningen kulturarv, sätts även Kristianstad kommun på världskartan.

Källa.