Otto & Glassfabriken är Yngsjös stolta glassfabrik och glassen är fantastiskt god. 

Öppet måndag till fredag 10-18, kliv inom! 

Ta en promenad ner mot gamla bron (följ Kärleksgatan fram till Helge å), så hittar du sveriges charmigaste glassfabrik på höger sida. Öppet måndag till fredag 10-16. Njut av Yngsjös egen skarvglass - det som blir över när Ottos gäng byter smak i glassmaskinen.

Galet god glass.

Han har sprungit i glassfabriken sedan barnsben. Nu har han sin egen. Det visade sig vara lättare att flytta fabriken från Hässleholm än familjen dit.

Otto Albrektssons pappa startade glasstillverkning som så småningom skulle bli Åhusglass 1950. Tre år senare föddes sonen Otto och sedan dess har det handlat mycket om glass. Först i familjeföretaget som köptes upp och sedan i det nya familjeföretaget som Otto Albrektsson startade för drygt tio år sedan.

Är man glassgubbe så är man, är hans förklaring till varför det blev ännu mer glass efter att livsmedelsgiganten Ingman Food sopat igen spåren efter familjen Albrektsson i Åhusfabriken.
- Och så handlar det kanske lite om en revanschlusta.

I dag finns det fyra familjeföretag, Otto & Glassfabriken, Engelholmsglass, Sia och Triumf, som tar upp kampen mot jätten GB som ensam har cirka hälften av glassförsäljningen i Sverige.

Otto Albrektsson har valt att göra det med genomskinliga glassförpackningar och strutarna fullt synliga.
- Först var det för att det var enkelt, vi tryckte till och med ut etiketterna för hand och gjorde det spritsade mönstret i glassburken för hand.
- Nu har det blivit vår igenkänningssignal, för det är i frysdisken vi slåss om utrymmet hos konsumenterna. Och sen får man inte glömma att kostnaderna för att göra ständigt nya förpackningar är höga. De slipper vi nu.

Glassen som tillverkas i Yngsjö säljs nästan bara i Skåne, förutom i de Citygrossbutiker i resten av landet som valt att ta in den.

Tanken är att det är så det ska förbli, i alla fall så länge Otto Albrektsson är vd. Vad nästa generation vill göra är deras sak. Hustrun Margaretas son Håkan Skoog är produktionschef och den i den yngre generationen som är mest inne på glass.
- Men det är väl inte omöjligt att vi öppnar ett försäljningsställe i Malmö så småningom säger Otto Albrektsson.

Båda han och Håkan Skoog kör maskinerna. Otto Albrektsson hade ett treveckorspass i sommar. Normalt är det åtta anställda på företaget, under sommaren ytterligare tio.
- Häromveckan stängde vi i fem dagar när en av mina söner gifte sig i Italien. Först ville de ha bröllopet tidigare på sommaren, men det är svårt att vara härifrån mitt under högsäsongen.

Det är stor skillnad mellan sommar- och vinterförsäljningen. Under en sommarmånad säljs det för cirka fyra miljoner medan företaget säljer för ungefär 700 000 kronor i december.
Cirka 6000 liter glass lämnar fabriken på Gamla Byvägen dagligen. I den intilliggande affärens frysdisk ligger skarvglass - det som blir när man byter smak i maskinen. Populärt bland kunder för sitt lägre pris och ett sätt att inte behöva slänga glass.
Glassfabriken i Yngsjö köper grädde från Skånemejerier för cirka tre miljoner kronor om året, de flesta andra ingredienserna kommer också från närområdet.

På ett skift görs cirka 10000 strutar, det är många moment som sker för hand från att strutarna sätts ner i var sitt hål innan glassen sprutas ner till packningen av glasslådorna i kartonger.
Vaniljglass är en ständig storsäljare, följt av päron, choklad, romrussin - klassikerna går fortfarande bäst.
Glasstillverkarna slåss på en krympande marknad. Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att glasskonsumtionen sjunkit de senaste åren. Idag konsumeras i snitt elva liter glass per person och år i Sverige. Det är betydligt mindre än toppåret 1993 då snittet låg på 14,5 liter.

Framförallt är det enstaka pinnar och strutar som har minskat i försäljning. Ottoglass har få stycksaker, men har sett hur deras sexpacksstrutar blivit en försäljningsframgång.
Under åren som företaget funnits har omsättningen och vinsten ständigt pekat uppåt. 2010 dök vinsten plötsligt.
- Visst har vi gjort vissa investeringar. Men den främsta förklaringen är att vi gick från att ha enlitersförpackningar som storsäljare till att strutarna blev det. Enlitersförpackningar är billiga att producera, strutarna dyra, förklarar han.

Vid strutbandet arbetar fyra personer - det enda som inte sker för hand är när glassen och toppingen spritsas ner i strutarna och plastningen av förpackningen. Allt annat är handarbete.
- Visst kunde vi automatisera mer, men det är inte aktuellt i nuläget, förklarar Otto Albrektsson när han visar runt i fabriken som tidigare var ett snickeri.
- Jag hade först tänkt bygga nytt. Men det här var en perfekt lokal att förvandla till glassfabrik och det blev ju billigare också.